THE APOCALYPSE BLOGG

Mr President goes Obama

2008-11-05T10:23:00.000+01:00

Klart o betart!

Mr President goes Banana

2008-10-07T17:00:00.004+02:00

Jag har en förkärlek för udda världsledare, presidenter och diktatorer. Personer som åstadkommit det där "lilla extra". Har de dessutom roliga namn så är lyckan klart gjord. Här har vi ett exempel:

Zimbabwes förste president var en man vid namn Canaan Banana. Under sin tid som president (1980-1987) instiftade han en lag som sa att hans landsmän var förbjudna att dra skämt som anspelade på hans namn.

Zuccini?

2008-10-05T11:43:00.003+02:00

Squash är en sport som går ut på att två med fördel gladlynta personer går in i ett snudd på hermetiskt tillslutet rum med varsitt racket och en liten gummiboll för att därinne slå skiten ur den lilla bollen samt sträcka skiten ur sina ben- och rumpmuskler. Detta kan, i den bästa av världar, resultera i ett väldigt roligt spel med fart och fläkt men framförallt i en sjuhelvetes träningvärk. Vissa menar att träningsvärk är "skön" värk för man vet att man troligtvis gjort något bra för att förtjäna den. Jag vet inte om jag håller med där.

Squash är också en tjockare version av en gurka men det hör ju fan inte hit.

Åhhh de Toilette

2008-09-18T17:00:00.005+02:00

Nej fan nu får det allt vara nog! Nu pallar jag snart inte med att pissa i 50 graders värme på ett betonggolv längre!!! ...Ähum en förklaring kanske kan vara på sin plats här...

Någon gång, närmare bestämt en söndagskväll vid 10 snåret, i somras fick vi en käck liten vattenläcka i väggen mellan toaletten och köket. Vattnet rann ner i källaren och även ut under vår toalettstol i strida strömmar. Mycket nöje för stackars Lotta och hennes stackars handdukar. Eftersom vi bor i en STUDENTlägenhet blir vi också självklart behandlade som sådana, det vill säga inte alls. Studentjävlastaden måste man nämligen tjata sig blå på för att det ska hända saker. Vid det här laget känner vi oss som smurfar.

Men till slut får även sengångaren fart på fötterna. För två veckor sedan kom de och röjde ut rubbet, absolut rubbet från toaletten. De var dock vänliga att installera en sprillans ny toalettstol åt oss med orden: "Ja om ni skulle behöva gå på muggen eller så." Hela The Toilet Makeover (student edition) kommer ju bara ta runt 5-7 veckor så tack så mycket. Duscha då? Jovisst ska vi även få denna lyx, fast i den gemensamma bastun två hus och en gård bort. Så nu travar vi likt araber i öknen med våra knyten om huvet och tofflor på fötterna då och då över Djäknegatans höstfärgade gårdar till bastuoasen. Känns något skumt.

Pissa i 50 gradig värme då? Jo serrni dagen efter att vår gamla mugg utraderades (står fö ö nere i trapphuset till allmän beskådan) kom en snubbe från Anticimex och med sig hade han fyra 500Watts värmefläktar som dygnet runt står och sakta men säkert torkar upp all go mögel. Gött mos? Varmt mos i alla fall. Så här har det nu sett ut i två veckors tid och i värsta fall två veckor till. Fan vad jag hatar svamp...

flytta till skäggetorp?

2008-09-16T16:21:00.002+02:00

I fredags var det fest, i lördags var jag bakfull och natten till söndagen blev jag sjuk. Idag var första gången sendan i fredags som jag kollat mig i spegeln. Trodde det var Ben Hedenhös jag såg...

dödligt magnetisk...mjaaa

2008-09-12T15:00:00.004+02:00

Metallicas nya platta Death Magnetic damp för cirka fyra timmar ner genom brevinkastet på min dörr. Jag öppnade så klart det gula paketet direkt och satte mig att noga studera den påkostade (både från min sida men även från tillverkarens) digipackutgåvan. Men sen var det stopp. Jag har inte lyssnat på den än. Varför vet jag faktiskt inte. Metallica har alltid varit ett stort band för mig men i helvete att de är några husgudar som kräver salig ro och koshermässigt ren sinnesstämning. Men spärren att knäcka loss skivan från sin pappask och omedelbart kasta in skiten i cdspelaren likt en kaststjärna innefann sig direkt. Istället lyssnade jag i nämnd ordning på:

Strebers - Till en vän
Definitivt 50 spenn (den norska)
Rövsvett - Den falske kakaoinspektören
Radioaktiva Räker - Labyrint
Massgrav - Napalm över Stureplan

Antar att jag var tvungen att ladda upp med några mer eller mindre säkra kort. Varför det landade på just trallpunk, punk, och crust det vet jag inte. Kanske att jag har en önskan, som alla andra, att Death Magnetic ska vara mer åt det gamla, skitigare hållet. Om man nu kan snacka om skitig musik när man talar om Metallica.

Ah nu ska jag iaf klippa av skägget som fastnade i brevinkastet för fyra timmar sedan och ge grabbarna en chans. Annars får jag väl gå tillbaka till Strebers. Där visste man alltid vad man fick!

Tillvaro 11/9 2008

2008-09-11T17:48:00.002+02:00

Solen den lyser
och himlen är blå.
Skägget det växer
och du lika så.

Jag ger dig banehugg!

2008-08-31T13:46:00.002+02:00

Not 1 sid 247:

Han var son till Eyjolv, son till Einar, son till Audun skallige, son till Torolv smör, son till Torstein skrove, son till Grim kamban. Gudmnuns mor hette Hallbera, dotter till Torold hjalm. Hallberas mor hette Reginleiv, dotter till Sämund söderöiske, son Sämundarlid i Skagafjord är uppkallad efter. Moder till Eyjolv, Gudmuns far, var Valgerd Runolvsdotter. Moder till Valgerd var Valborg. Dennas mor var Jorunn oborna, dotter till konung Osvald den helige. Moder till Einar, Eyjolvs far, var Helga, dotter till Helge magre, som intog Eyjafjord. Helge var son till Eyvind östman och Rafarta, dotter till Kjarval irakung. Moder till Helga, Helges dotter, var Torunn hyrna, dotter till Kettil flatnäsa, son till Björn buna, son till Grim herse. Moder till Grim var Hervor, och moder till Hervor var Torgerd, dotter till konung Haleyg av Halogaland. Torlaug hette Gudmund mäktiges hustru. Hon var dotter till Atle starke, son till Eiliv örn, son till Bard i Al, son till Kettil räv, son till Skide gamle. Torlaugs moder hette Herdis, dotter till Tord på Hovde, son till Björn kistesmör, son till Hroald, son till Björn järnsida, son till Ragnar lodbrok, son till Sigurd ring, son till Randve, son till Radbard. Moder till Herdis, Tords dotter, var Torgerd Skidesdotter. Hennes mor var Fridgerd, dotter till Kjarval irakung.

Njals saga, munter läsning!
På sidan efter står det om Snorre gode vars farfar hette Torstein torskabit. Bättre än så här blir nog inte litteratur!

Abe the man

2008-08-26T14:05:00.003+02:00

I lördags såg jag amerikas 16:e president Abraham Lincons ansikte i en hög omald köttfärskött. Det låter fantastiskt sjukt, och det var det också. Jag var i full fart med att lassa ner diverse överblivna köttslamsor av ko i charkavdelningens köttkvarn för att på så vis få bevittna en otrolig metamorfos; från oätligt slem till nymald matprodukt. Då plötsligt dök hans ansikte tydligt upp för en sekund. Det var som att han tittade upp på mig och på bästa Onkel Sam manér pekade med hela armen rakt mot mig och sa:
- I want YOU!
Jag försod inte riktigt vad han menade med det så istället tog jag ett ordentligt tag om nacken på honom och pressade i en enda rörelse ner honom i det glupande hålet. Resten av jobbet gjorde knivarna...

Wizard of OS

2008-08-19T09:39:00.003+02:00

Det finns en låt gjord av det brittiska plojpunkbandet Toy Dolls som direkt avspeglar mitt tv tittande för tillfället. Låten heter I´m A Telly Addict och handlar, om man inte redan förstått det, om hur grovt sångarens tv-beroende är. En av textraderna går så här:

"Dynasty or Daktari, a broadcast by the Tory party
Celebrity squares, blind date, who cares, I´ll watch it!"

Nu är det emellertid inte så att jag själv sitter och glor på vad som helst bara för att jag är tv beroende. Nej så illa är det inte. Men man skulle lätt kunna byta ut Dynasty och kändisprogram mot linjelopp och släggkastning. Det är nämligen OS och då går min tv på full effekt.
Konstigt hur fångad man kan bli av alla dessa sporter som man i vanliga fall hade gett samma uppmärksamhet som hö i...tjaa...en höstack. Cykling i bergen, rodd genom gräsbevuxna banor, who cares, I´ll watch it! Just nu rullar Ungern-Rumänien i damernas handbollsturnering, nog fan tittar jag...

Skönt att jag ialla fall lyckats ta bort ljudet på tvn och ersätter därmed gnisslande gymnastikskor och visslande domarpipor med gnisslande gitarrljud och norrbottniska avgrundsvrål. Cult of Lunas nya skiva Eternal Kingdom är ett mästerverk!

åfan...

2008-07-31T12:29:00.000+02:00

3 för 10

2008-07-25T21:06:00.001+02:00

Personen som myntade uttrycket "Kunden har alltid rätt" borde matas med napalm...

Blinded By Fear

2008-07-15T12:34:00.007+02:00

Alla musikstiler har sina tidpunkter. Ena dagen vill man höra Alison Krauss smått gnälliga countrystämma tillsammans med Union Stations frenetiska banjoplinkande eller varför inte till exempel Looptroop eller Organismens svängiga hiphop. Men ibland har man så mycket energi i kroppen, dock inte tillräckligt med energi för att förslagsvis gå ut och springa eller lägga sig ner för ett gäng armhävningar och situps. Nej inte den sorts energi. Vad ska man kalla den? Musikalisk eneri? Låter fel från en som knappt förstår sig på en triangel men kan väl kalla den för det i alla fall.

Just idag är en sådan dag och just idag gäller bara en sak för att råda bot på överflödet av musikenergi i min kropp. Ett band, en skiva. Idag botar At The Gates Slaughter of the Soul mitt energiöverflöd. Fi satan i gatorna!

6:e september ska jag kolla in akten för första och sista gången. Ska bli intressant att se om Medispubliken lyckas tajma "GO" i början av titelspåret...

När det gäller musik till armhävningar håller jag med CloseUp Magazines chefsredaktör Robban Becirovic, då är det Hatebreed som gäller. Synd att jag inte lyssnar på dem så mycket längre...

Vänlighet & gula Blend

2008-07-06T12:02:00.003+02:00

" - Schka du ha en cigg Benny? Jag bjuder!"

Klart Benny ska ha en cigg, tänker jag och hela min kropp fylls av den enklaste, simplaste vänligheten mellan två trasiga alkisar på Tågstationen i Uppsala. Klockan är 14.49 denna lördageftermiddag i juli. Det är 26 grader i luften och jag mår bra.

Gammel Tammens boning

2008-07-04T12:01:00.002+02:00

Jag fångade varken våren i Prag, Paris, Rom eller någon av de andra storslagna platserna runtom i Fort Europa där våren bör fångas. Nej, inte jag inte. Jag fångade våren i Österbybruk.

Denna bruksortsidyll beläget mitt på den uppländska slätten (lätt att jämföra med schlätta, östergötlands version) visade sig i sin prakt under mina praktiksmånader på Österbyskolan. Vårkänslorna från denna plats väcktes i morse när jag bläddrade igenom gratisbladet Uppsala Tidningen över kaffekoppen. Mellan ett reklamuppslag, där Carolina Klüft visar hur kul det är på Galleria Draget, och ett längre reportage om Uppsala Reggae Festival berättades det bland annat om Herrgården i Österbybruk. Det var en stor, fin bild på byggnaden och minnena kom tillbaka. Jag fick en guidad tur en lunch där av min handledare bland hus, skog och mark. Hon berättade om hur de jobbade i smedjan på 1500-talet och hur det hela förändrades och förbättrades när härlige De Geer kom dit med sina valloner ca 100 år senare. Bygden blomstrade, som alla stora dynastier genom historien gjort. Numera är allt museéstämplat men lukten av tjära och svett sitter fortfarande i.
Sedan visade hon hur man på 1700-talet byggt upp trädgården och små stigar ut i sankmarkerna där trummande spindlar och ringlande ormar levde. Inspirationen till parken togs från Versailles, bara en sån sak.
Jag kommer med största säkerhet att återkomma till denna bygd som för mig kändes helt främmande då jag först träffade den. Trots att jag varit på många liknande ställen var det något speciellt som slog mig de där dagarna. Antar att det kanske var våren.

Apropå Uppsala Reggae Festival så hoppas jag att kvällspressens blodhundar låter festen vara utan en massa nedvärderande skitskriverier. Jag menar, det är inte lite braj på en inhägnat område som är sommarens festivalproblem. Det är stupfulla, tvåltuggande snorungar på Hultsfred som våltar och bränner ner tält till höger och vänster som är problemet. Men det är väl att hoppas på för mycket. Är ju trots allt kvällspressen vi har att göra med.

One Love

Halvvuxna män gör tvivelaktiga saker tillsammans

2008-07-01T12:31:00.003+02:00

Helgen sammanfattad i 5 kärnfulla punkter:

Skot, läns, tampar, babord/styrbord, genoa, knep&knop, slå och sparka
Saker formade som små pilar
Captain Morgan och Captain Cola
Fiskwhiskey
FLÄPPÄLÄ

Tack Råttan med besättning. theDBSC goes on!

JA, då drar vi kattan en gång till!!

2008-06-26T15:56:00.003+02:00

Vad brukar man kalla det? Version 2.0? Redux? Skit samma vad. Inspirerad från diverse olika håll känner jag att det kanske kunde vara kul att liva upp mitt sedan mars månad bortglömda hörn i sajberspejsen.

Det finns framförallt två anledningar till att jag valt att ...ehh.. plocka upp gåspennan (tangentbordet) igen. Den första anledningen består i en väns värmande ord och den andra av artisten Johan Johanssons reseskildringar i bokform som jag snubblade över i förrgår inne på det nya favorithaket i Uppsala, Stadsbiblioteket. Dorky, ja vet men vafan gör man när alla andra jobbar eller semestrar? I alla fall, boken heter "I stället för vykort" och bör kollas upp av alla som vill få sig ett gott skratt på andra nationaliteters bekostnad.
Anledningen till att jag slutade skriva finns ingen anledning att gå in på, vilket just ger mig en anledning till att inte göra det.

Tills vidare:
Dagens Olle Kirschsteigertips: Byt filter i era köksfläktar innan de forna djurpartiklarna som samlas där hinner ta mod till sig och organisera sig i obskyra formationer för att slutligen bilda egna, nya, vaxgula djurarter som utan vidare hänsyn till deras hyresvärdar i sinom tid påbörjar den farliga vandringen mot närmaste balkongdörr eller köksfönster. Byt i tid, gott folk. För guds skull byt i tid!

Stiltje råder

2008-03-03T20:11:00.002+01:00

Det råder stiltje i min "skivback". Jag behöver tips på bra, sweeeeet music.
hjälp tack...

Upp-bok-ad

2008-02-25T13:25:00.000+01:00

Tyckte det var oväntat, nästan ohyfsat lite folk idag när jag peppad till max med vassade armbågar åkte rulltrappan upp till Akademibokhandeln. Har jag missat något? Bryr sig folk inte om böcker längre? Idioter...
Det tog mig dock inte så värst lång tid att förstå varför butiken var lika tom som Sawyer (höhö).

Något skamset och med en känsla av att blivit lurad, visserligen av mig själv men ändå, tog jag rulltrappan ner igen.
-Kom igen ba Olle, i morgon gör vi ett nytt försök. Då har ju rean faktiskt börjat...

Nu du, son av Josef!

2008-02-21T17:14:00.000+01:00

Äntligen är det någon som tar tag i saker och ting! Nu kan gemene man, varje liten hemmakonspiratör, leka professorLangdon med hjälp av denna härligt ärliga hemsida! Fantastiskt

Wax Simulacra

2008-02-21T11:22:00.000+01:00

Igår bevittnade jag något väldigt underligt, kaotiskt, urflippat och störtskönt. Grabbarna i the Mars Volta ställde till med en sjuhelvetes föreställning på Cirkus. Lokalen var fullproppad med konstiga åhörare i krulliga frisyrer och halsdukar, öronen var fullproppade med "konsertöronproppar" och bandet var fullproppade med diverse prestigehöjande preparat. En jävla resa helt enkelt. En resa som höll på i drygt två och en halv timme! Denna mastodontföreställning resulterade i att jag självklart missade sista tåget upp till "lärosätet" och fick nöja mig med surswebuss. Men vad gör det om 100 år...

Känner mig lite utpumpad på psykadelisk, prettomusik så idag blir det Eagles of Death Metal, Foo Fighters och Motörhead. Raka puckar, som idioten Wikegård hade sagt.

Blodsmak

2008-02-13T10:36:00.001+01:00

Betyder blodad tand detsamma som att få blodsmak? I så fall fick jag blodad tand nyss på min premiärlöparrunda för i år...

Kvällens aktivitet: REEL BIG FISH på Kägelbanan! Fi fan, DÅ kommer det riktiga blodet fram!

..."...I think I´ll have my self a beer..."...

Om kontrasternas nödvändighet

2008-01-28T13:20:00.000+01:00

Nyligen kände jag mig lite frusen där jag satt i min soffa stirrandes på något förbipasserande tv-program. Så jag gjorde som jag brukar göra när jag känner mig kall, tog ett varmt bad. Det var då jag kom att tänka på fenomenet som jag, hur töntigt det än låter, anser livet är uppbyggt av. Nämligen kontraster. Kontraster som gör att det ena känns piss och det andra självklart, det första bra och det andra helt fel och så vidare.

Det som slog mig först var just kontrasten mellan kallt och varmt. Hur skönt det är att glida ner i ett hett bad när man är frusen och hur gott en piggelin smakar när man själv, liksom glassen, håller på att rinna bort i sommarens hetta. En kopp rykande kaffe efter en långpromenad, det du!
Jag anser att vi är lyckligt lottade här i Sverige för vi har verkligen de stora väderkontrasterna, nämligen årstiderna. (Eller i alla fall så är det meningen att vi ska ha det...) Jag skulle inte vilja leva i ett land där solen skiner jämt, antar att man blir mätt då. Man behöver frysa för att uppskatta solen.

Gädje kontra sorg. Där har vi den riktiga kontrasten i livet. Lika mycket som man behöver glädje så behöver man också känna sorg, framförallt kunna känna sorg. Berg och dalbanan måste gå neråt för att magen ska kunna rusa mot nästa topp. Glädjen föder sorgen och tvärtom. Kan man inte ha det ena tror jag heller inte man klarar av det andra.

Jag älskar livets kontraster och allt vad de innebär. Det är just fascinationen för kontraster som gör att jag nu till exempel sitter här och lyssnar på Dire Straits istället för Totalt Jävla Mörker som nyss rullare runt i stereon. Kontraster är bra, de för en framåt. Precis som ett varmt bad eller en förlust kan göra.

Arg -07

2008-01-22T22:32:00.000+01:00

För de hårdrocksintresserade finns min top 5 lista över 2007 års bästa metalsläpp här.

High Fidelity

2008-01-18T09:56:00.000+01:00

Att plugga på universitet är hårt, fint, jobbigt, ärofyllt, meningsfullt och framför allt, oslagbart utvecklande. Man investerar i sitt liv.
Inget, absolut inget av ovanstående ord passar in på min tillvaro just nu. Jag har jullov. Tre veckor efter jul. Det är underbart.

Man får pyssla med saker man förut inte haft tid med. Som att läsa böcker man själv valt och se på film man själv gillar.
Något jag gjort som jag inte borde var att inventera, eller snarare uppskatta, hushållets samlade antal cd- och dvdskivor. I runda slängar hamnade jag på ca 700 plattor, give or take några trallpunkalster från tidigt 90-tal. Det gjorde mig lite illa till mods. Skulle med lätthet kunna kakla mig ett eget slakteri här hemma.

Men vafan jag har ju tid att ägna åt dem! Nu ska jag "reorganize my records. Audiobiblically". På det sättet kan jag se hur jag tog mig från Latin Kings till Sepultura på bara tio drag.

Under tiden rullar:
Lars Demian - Pank
Dillinger Escape Plan - Ire Works

You Rock!

2008-01-08T12:28:00.000+01:00

Jag vet att det varit väldigt dåligt med inlägg på bloggen den sista tiden men det har sina förklaringar. En av dem, den roliga: jag är med Guitar Hero.

Att packa eller bli packad, det är frågan!

2007-12-21T09:55:00.001+01:00

Jag HATAR att packa!
Men man får se det positivt, idag kommer jag bli packad två gånger!

Årets svenska låt

2007-12-07T16:53:00.000+01:00

Nu summeras året. Nu görs listorna. Nu prisas genierna. Resten hamnar rödmärkta i skivbackarna på golvet längst in hos "Skiv-Jocke" eller "Vinyl-Harrys vinyl".

Jag orkar inte sätta ihop en fullständig lista över årets bästa skivsläpp, låtar, filmer osv utan nöjer mig med att nämna den bästa låten från ett svenskt band år 2007.

Efter sluten omröstning, utan obligatoriskt valfusk denna gång, vann göteborgsrockarna Mustasch med låten Bring Me Everyone från Latest Version Of the Truth. Vilken rökare! Smaka bara på refrängen:

Bring Me Everyone
I need to hurt someone
I´ll give you love, then I turn you down
My work here, it´s done

Hela låten fullkomligen osar ondska! Så otroligt skön kontrast mot tuggumiskit och lalalaledin.

Någon som vågar nämna sin årets låt? Vore kul!

Inte vem som helst...

2007-12-06T14:30:00.000+01:00

Min nuvarande lärare på littvet. inst. är docent emeritus i litteraturvetenskap och fil. dr. sedan 1976. Hans specialiteter är modernistisk lyrik och prosa samt äldre kinesisk diktning. Det du Guillou, gå och lägg dig du...

Speer någon?

2007-12-04T19:42:00.000+01:00

Jag såg på världens bästa bakfyllesport härom veckan, längdskidåkning. Lagom långsam så man slipper bli yr och lagom irriterande med alla dominerande norrmän och snorande svenskar med antingen för lite eller för mycket valla.

Reportern: "-Svensk, varför kom du på 36e plats?"
Svensk: "-Njaä kändes ju bra först men vallaren hade behandlat mina skidor fel. Skulle varit rödgulbrun valla men jag hade visst fått neonlila vilket straffade sig i längden."

Nåja, det var inte valla jag tänkt skriva om utan ett helt annat fenomen. Det var nämligen så att en av de tyska åkarna hette Goering, Franz Goering. Jag vet inte om det bara är min hjärna som reagerar på sådana namn. Namn från andra världskriget är för mig så starkt förknippade med ondska att jag direkt reagerade, vilket man kanske inte borde då många av nazigeneralernas efternamn säkert är vanliga i Tyskland idag. Men ändå. Av ren nyfikenhet gav jag mig ut på eniro för att se om det finns några potentiella "arvtagare" till dessa herrar i Sverige. Och kan man tänka sig! Det kryllar av dem! Familjen Hess, familjen Göring och familjen von Schirach. Alla finns och verkar de i Sverige. Och varför skulle de inte få göra det? Jo visst ska de få göra det, men det kan inte vara lätt alla gånger för dem. Hur många svar tror du stackars Harald Himmler(fiktivt namn, finns ingen sådan i Sverige, Harald alltså) får på sin kontaktannons i Aftonbladet?

Till råga på allt går en herre vid namn Paul Potts och vinner nån slags talangtävling och kommer nu "erövra" världen. Håll i brillerna alla studenter...

Till detta lyssnar vi på:

Turbonegro - übermensch
Dillinger Escape Plan - Dead As History
Entombed - Returning To Madness
Just D - Tre Gringos (fan kom den ifrån?)

Vardagsterrorist

2007-11-27T12:30:00.000+01:00

Sagt om mig idag:

"Olle, det är såna som du som kostar samhället onödigt mycket pengar!"

Jag känner mig stolt!

Saker...

2007-11-22T14:36:00.000+01:00

Saker jag lärt mig i och på vägen till skolan denna vecka:

Sex and the city är pornografi.
Pornografi är längtan efter något.
Asfalt är hårdare än knän, smalben och nackar.
Att skriva A-uppsats är ett jävla skämt.
Hammartia = ett tragiskt fel hos någon.
Det är lätt att lägga ut 4000+ på leksaker.

Saker jag funderat på denna vecka:

Vad kallas gaspedalen i en elbil?
Hur fan kan man lägga ut 4000+ på leksaker?
Vad kom först, hönan eller tuppen?

Skivor jag lyssnat på denna vecka, ett axplock:

Comeback Kid - Wake The Dead
Mustasch - Rat Safari
Parkway Drive - Horizons (Kafé 44 nästa vecka!)
Helt Off - I Huset
Tom Waits - Blood Money

Skrämmande

2007-11-17T12:12:00.000+01:00

Det är konstigt hur vissa textrader i låtar man hör fångar ens medvetande och etsar sig fast i hjärnan utan förvarning. Vissa för att de är balla eller snygga i sin utformning, andra för att de är vackra och för att man kanske känner igen sig i dem. Sen finns det texter som skrämmer en och får en att tänka på sådant man vanligtvis inte tänker på. Jag har nyligen snubblad över en sådan text som jag inte kan få ur skallen. Den träffar så jävla hårt och får en direkt att tänka på hur andra människor lever sina liv och på alla djupt tragiska människoöden som utspelas runt om oss, vissa på håll och andra i vår närmaste närhet, utan att vi vet om det.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är som får mig att reagera så starkt på denna text mer än att den säger så otroligt mycket om hur en människa kan må när man mår som sämst. Helt enkelt jävligt skrämmande.

Gnarls Barkely - Just A Thought:

And I tried
anything but suicide
but it crossed my mind.

The Man

2007-11-13T13:57:00.000+01:00

Igår kväll var jag på Lars Winnerbäck.

Jag har alltid gillat Lars. Finns få personer som är så sympatiska som honom, som sätter andras liv före sitt eget. Han är en kompis man kan lita på i ur och skur. Han är någon man kan diskutera svåra och enkla problem med och som trots sitt flängande alltid funnits där. Jag tänker så klart på the man Lars Ramström, aka Rampan, aka Gandhi.

Konserten var också bra...

Wiiiiiiii

2007-11-12T15:31:00.000+01:00

Om en 23 årig person vaknar upp med träningsvärk i armar och rygg efter en kväll med grabbarna framför teven, vilt fäktande med tv-spels kontroller i båda händerna, säger det då mer om personens fysiska status eller att tv-spels utvecklarna faktiskt har lyckats?

Okej jag ger upp, det är mig själv jag pratar om. Trodde inte virtuell bowling, boxning och matlagning(!) kunde sätta sig så som det gjorde. Vem behöver årskort på hurtis och spännis när man kan få en workout genom att spöa skiten ur sin polare i sitt eget vardagsrum, långt ifrån pillerstinna Allan och pinnsmala, tightsbeklädda Pamela som trampar febrilt på sina plastmaskiner? Tack Nintendos alla japanska genier. Tack!

Om svenskar om hösten

2007-11-11T12:14:00.000+01:00

Vintern med snö, slask, slusk och slem(?) är inte bra för mig. Den äter upp mig. Jag skulle dock inte vilja dra det så långt att säga att jag blir deprimerad av den, det vore att förolämpa de som VERKLIGEN är deprimerade. Nej jag blir snarare något mer bister, något mer vardagsförbannad på saker som man ger blanka fan i en varm sommardag, något mer trist att vara kring.

Fördomar om svenskar som faktiskt också stämmer:

Vi är sjukt dåliga på att uttrycka oss emotionellt.
Vi, tillsammans med finnarna, dödar oss själva oftast i hela världen.
Vi har det bäst men ändå har alla det sämst, när man väl frågar.
Vi älskar att prata om hur jävligt vädret är (se ovan).

Dessa punkter beror enligt mig enbart på en sak: just det, vintern! Och jag kan även peka ut den skyldige: Gubben jävla Höst! Ni kommer väl ihåg den gamla hemska barnvisan: "Gubben Höst tänk nu målar han, björken i gult". Jag skulle bli så glad om Gubben Höst kunde lämna färgpytsen hemma nästa gång han ska ut och spatsera. Då kanske vi sluppit vinterns kyla, fler hade berättat om sig själva och hur bra de mår, färre hade gett upp och alla hade slutat klaga på vädret!

Skallebank

2007-11-07T16:15:00.000+01:00

Skallebank efter tentafest.

Lär dig Olle, lär dig!

Verkligheten?

2007-11-05T10:47:00.000+01:00

Han går de bortglömdas aveny fram. Boulevarden där rätt är fel och fel är rätt. Egonas esplanad, kantad av lyckade och olyckliga själars bortblåsta minnen. Gatan är tom sånär som på några trödda och genomruttna tidningsstånd, fallfärdigt vajande i den bitande höstvinden. Han släpar sig sakta framåt. Han tittar in i en gränd och det han ser förbryllar honom.

I gränden spelas historien upp baklänges. Där ser han hur Pol Pot tillverkar glasögon åt folket och Adolf Hitler binder rosenbuketter till barnen medans Saparmurat Niyazov ger ut all världens skönlitteratur till sitt folk. Samtidigt som de arbetar visslar de rofyllt i vackra stämmor som bara gudarna kan drömma om.

Mannen går vidare längs den kalla huvudgatan, vidare mot vidare vidder. Men kommer han någonsin komma dit? I gränden på andra sidan gatan spelas nästa akt upp och han stannar för att begrunda spektaklet.

I den här något trängre bakgatan samsas all världens konstnärer med att fylla i diverse myndighetsblanketter då ingen längre förstår sig på dem. Shakespeare filar på sitt CV, det går trögt, han minns inte, vad var det han skrivit? Michelangelo, Dali, Monet och Rafael sitter alla och kämpar med a-kasseblanketternas djungler av fält att fylla med krumelurer de inte längre förstår.

Han fortsätter gå gatan fram. Plötsligt dyker en spät, liten flicka upp mitt framför honom. Hon är klädd i en vit, skräddarsydd kostym. Under kavajen är skjortan svart, precis som hennes ögon, och längs bröst och mage löper en blodröd sidenslips.

"Vill farbror skänka en slant?" frågar hon. Rösten är skarp som sågklingor. Han ryser.
"Nej, jag har inga pengar."

Samtidigt som han svarar börjar sedlar växa upp ur hans fickor likt ogräs. De fullkomligen väller fram och han ser hur flickans ögon förändras från svart mildhet till svart förakt. Är det så här det är? Han vill ju bara komma bort från denna satans förpestade aveny med sina snedvridna proportioner. Han vill ju bara tillbaka till verkligheten. Men det finns ingen verklighet.

Väder Tone, fy fan...

2007-11-03T22:30:00.000+01:00

Äntligen är det dags att sluta sura över för varma dagar med svettiga armhålor och mygg mellan tårna och istället välkomna allas vår fader slask! Jepp gott folk, idag kom snön till byn!

När jag blir vuxen och rik ska jag nog ta och flytta. Långt långt bort. Men inte för långt såklart för där är det säkert lika kallt som här. Lagom långt ska det vara. Man är ju svensk.

Äh, vem är det jag försöker lura? Klart jag kommer bo i slasket hela mitt liv. Bäst att köpa nya sneakers då...

Du får INTE!

2007-10-25T10:24:00.000+02:00

Det finns vissa saker man bara inte får erkänna att man gör eller tycker om. Inte nödvändigtvis på grund av rädslan att bli retad eller att ens medmänniskor tycker man är konstig, man får bara inte göra och tycka om vissa saker.

För att citera Jules Winnfield (Pulp Fiction): "Exaple:"

Du får INTE säga att Roxettes dängor, t. ex. The Look, svänger nåt så otroligt.

Du får INTE tycka att Bergmans filmer är inget annat än högdragna och tråkiga.

Du får INTE säga rent ut att du äter kött för att du tycker att det är gott.

Du får INTE le mot främmande människor du möter på gatan.

Du får INTE säga att du helt enkelt inte orkar titta på nyheterna varje dag.

Du får INTE säga att du gillar smör.

Börjar likna de 10 budorden det här. Bäst jag slutar så inte redaktör Gud stämmer mig för Bibelplagiat.

Målandefrihet?

2007-10-15T20:03:00.000+02:00

Det är jag som är Mohammed. Säg vad ni vill men GE FAN i att måla av mig!

Bob Marley and The Wailers - Catch a Fire

2007-10-14T15:31:00.001+02:00

Först ut under luppen i mitt dissekeringsprojekt är kungen av Reggae, Bob Marley o hans Wailers. Skivan är deras andra fullängdare Catch a Fire, en riktig klassiker!

När det gäller musik är jag lika mycket periodare som högt uppsatta chefer i affärsvärlden. Jag kan snöa in mig i genrer väldigt enkelt och fastna där i några veckor, vilket jag tycker bara är positivt och ger mitt musiklyssnande bredd. Men hur jag än beter mig kommer jag alltid tillbaka till den lilla, lilla karibiska ön Jamaica och dess underbara takter.

Catch a Fire är Bob Marley and The Wailers andra album men första på Tuff Gong. Att den är inspelad tidigt, släpptes 1973, hörs verkligen på det skönt avskalade soundet med simpla, enkla instrumentbehandlingar. Bob Marley var redan från början den som hade hand om mikrofonen på de flesta spåren. Dock inte på de som Peter McIntosh skrivit (Mer känd enbart som Peter Tosh. Lyssna framförallt på hans fenomenala debutplatta Legalize It från 1976). Där är det han som står för de vokala insatserna med sin något mörkare stämma. Skönt med den blandningen.
Texterna på skivan handlar dels om det politiska klimatet, till exempel i Concrete Jungle, 400 years och No More Trouble och dels är det rena kärlekssånger a la Marley som Baby We´ve Got A Date och självklart den underbara Stir It Up.

Har man noll koll på reggae men vill börja få det tycker jag helt klart att Catch a Fire är en väldigt bra början. Dessutom är det just precis början då plattan var den som i hög grad gav The Wailers ett internationellt erkännande.

Skriver för mig. Har jag för mig.

2007-10-14T15:12:00.000+02:00

Inspirerad av andra bloggar (se min länklista för ett exempel) och i brist på annat att skriva ska även jag här i min egna lilla hörna av da Intarnat skriva om musikalbum, filmer och böcker. Det kommer till exempel att handla om böcker som etsat sig fast, plattor som hjälpt mig framåt i livet och filmer som fått hjärnan att fullkomligen sprängas av positiva och/eller skrämmande intryck. Gammalt kommer blandas med purfärskt. Jag kommer nog även, eftersom det faktiskt är JAG som är Caesar/furste/Kim Jong II på den här sidan, ta chansen att spy ut min galla över saker jag inte gillar, är besviken på osv osv. Så håll till godo kära läsare (finns ni?).

I´m All Ears

2007-10-12T10:58:00.000+02:00

Musik för olika lägen:

När man pluggar: OPETH – Oslagbart. I princip hela min C-uppsats i historia kom till sittandes på Carolina Rediviva med Blackwater Park i lurarna.

När man läser böcker: TOM WAITS. Sätter en i sjukt skön och dekadent stämning, liggandes i soffan med en kopp kaffe på magen.

När man tränar: HATEBREED och RAISED FIST. Man gör dubbla armhävningar på halva tiden.

I badet: SOPHIE ZELMANI.

Cyklandes till universitetet, på tok för sent: Se ’När man tränar’.

När man festar (beroende på vilka man gör det med och årstid): TURBONEGRO, BAD RELIGION, SVENSKA AKADEMIEN, BOB MARLEY, Kvart i 2 dansen etc. etc. etc.

En regnig dag: Orup…

Lurad, du eller jag?

2007-10-10T17:35:00.000+02:00

När tragiska händelser drabbar oss reagerar vi alla olika. Vissa söker tröst hos vänner och familjer, andra söker trösten inom sig. Sedan finns det också dem som söker sin inre tröst i grupp med andra. Detta kan ske profant eller så tar man till religionen som medel.

Religion har alltid fascinerat mig. Jag respekterar självklart människor som är troende men jag kan inte komma ifrån min inre känsla av att de är lurade. Visst, man ska inte dra alla över den numera sjukt utslitna kammen och allt det där men för mig är religionen bara ett naivt, enkelt verktyg som används allt för ofta för att skjuta undan problem och att skylla ifrån sig med. Det var Guds vilja, Gud är allsmäktig et cetera.

Men vad vet jag? Mina åsikter kanske i grund och botten beror på att jag bara är avundsjuk på de som funnit Gud, Jahve, Krishna, eller Moder Gaya. Men jag tvivlar på det…

...

2007-10-07T15:38:00.000+02:00

Var finns turen när människor runt omkring en faller som furor?
Var finns rättvisan när människor runt omkring en inte orkar mer?
Var finns er förbannade jävla gud när mina nära och kära ger upp?

Lördagsfeeling

2007-10-06T20:47:00.000+02:00

Lördagskvällskvistsmusik:

Entombed - Uprising
Entombed - Morning Star
Entombed - Inferno

Mest för att komma i sovstämning.

Byter tänker mot tankar!

2007-10-02T12:33:00.000+02:00

"Thinking Is A Headache"
Det har han så jävla rätt i den gode Mårten Edh, mer känd som Promoe. Ska bli så otroligt skönt att släppa allt tänkade nu när man precis skrivit höstens första tenta och istället kontrollera sig på malten med vännerna i dagarna två!

Så:
MOT HAVET!

Dagens skivor (hittills):
Promoe - White Mans Burden
Motörhead - March Or Die
Krigshot - Örebromangel
PST/q - Natt Klockan 12 På Dagen

...en salig blandning

Stämning

2007-10-01T20:03:00.000+02:00

...och till detta dricks självklart As I Lay Dying - An Ocean Between Us.

On SJ with love 070928

2007-10-01T20:00:00.000+02:00

”Och vad är det där för en bok dåååå?” frågade mannen som satt på sätet snett mittemot mitt. Rösten var släpig och torrare än Saharas sedan länge uttorkade slätter.
Det ska väl fanimej du skita i, gubbe! Tanken flög instinktivt genom mitt huvud och det var tur, för resefridens skull, att den inte tog vägen via stämbanden och vidare ut ur min mun. Jag tittade flyktigt upp på min nyfunna plågoande för att se om rösten passade ihop med kroppen. Det gjorde den. Det första jag såg var mannens händer. Små, tunna, skrynkliga med leverfläckar. På ringfingret satt en smal guldring. Hans ansikte var en exakt kopia av händerna. Torrt, skrynkligt och litet. Vem var han?

”Det är en riktig klassiker!” svarade jag väluppfostrat och med len, inställsam stämma. Inom mig kokade jag dock av irritation och det var väldigt nära att den inre, elake killen med treudden fick övertaget, vilket hade varit förödande.
”Eller tja, för mig i alla fall.” fortsatte jag lika lamt. Thats it! Nu säger jag inte ett ord till. Men inte hann jag mer än skymta den uppländska, platta slätten med dess bondgårdar och fält förrän den torra rösten hördes igen. Rösten liksom frasade sig igenom luften i kupén och fram till mina öron.

”Jaha, och huuuur kommer det sig dååå?”
VAD? Vad är det som kommer sig hur? Hur kunde jag ha haft sådan otur som hamnade här, i denna vagn, snett mittemot satans egna fnöske? Det enda jag ville var att få komma därifrån, få undkomma hans blick, hans röst, hans vigselring med leverfläckar runt sig. Men jag var fast. 140 personer, 140km/h rakt fram i septembermörkret. Jag var fast och det fanns ingenstans jag kunde gömma mig undan min plågoandes torra försök till konversation. Jag blundade och önskade mig bort. Eller hem. Men när jag öppnade mina ögon fanns allting självfallet kvar. Mannen med sitt frågande, hopskrynklade ansikte satt kvar där. Be till gud gubbe, för snart smäller det…

Om tiden och dess frånvaro

2007-09-24T19:49:00.000+02:00

Om någon frågade mig just nu i denna stund om vilket superhjältsegenskap jag helst ville ha så skulle jag helt klart sagt förmågan att bända tid och rum. För är det något jag INTE har är det tid. Rum har jag i och för sig 3 stycken av men jag har hört att supermänniskor bänder just tid OCH rum så då får jag väl ta det också. Jag skulle behöva minst en veckas tid till denna vecka för att hinna med allt jag vill/måste. Till exempel: den kommande tentan känns just nu som en praktskämt som bara ligger o väntar på att få skratta mig rakt upp i ansiktet klockan 8,00 den 2a oktober. Känns inte som att jag kommer någon vart med den. Jag ska dessutom hinna med en jobbsejour på good o´l Humlan i helgen vilket är något jag absolut inte har tid med och heller inte råd att "sjukskriva" mig ifrån. Vidare ska en skivrecension skrivas och skickas till Werock.se innan veckan är slut. Eftersom det är min första recension på sidan vill man ju inte skicka in vilken skit som helst. Man vill helst lägga ner lite TID på den.

Förresten, kom på en superegenskap som jag först av allt skulle vilja ha: Den otroligt vanliga egenskapen att byta ut halsar. Då skulle jag direkt byta ut min mot en med fungerande röstanordning i. Efter en hård helg med boysen i tDBG i Amsterdam med förkylning låter jag numera värre än Max Cavalera efter en 24 timmars konsert. Får inte fram ett ljud och när jag får det låter jag som om mina huvudintressen var mopeder och World of Warcraft. Men det var det värt!

Tillbaka till tiden. Är det verkligen så att man skulle göra fler saker om man hade mer tid? Säg att dygnet hade 25 timmar. Skulle man då använda de extra 60 minuterna till något konstruktivt? Jag har väldigt svårt att tro det. Människan, och jag kanske i synnerhet, är i grund och botten en lat stackare. Jag tror snarare att den där extra timman skulle användas till att få valuta för tvlicensen(för du betalar väl?), sovas bort eller helt enkelt glömmas bort.

Så om jag nu hux flux skulle få egenskaperna att bända tid och rum skulle jag då använda mig av den extra tiden till att göra något vettigt? I doubt that... Skulle nog göra jävligt mycket balla saker istället. Till exempel skulle jag skicka mig till djupaste Afrika långt innan portugiserna började rota där, mest för att få se deras miner. Eller till början på 1700 talet så jag kunde säga åt lille Carolus att ge fan i att dra sin värja och introducerat LEGOt för honom istället. Då kanske han hade kommit på andra tankar. Eller till Liverpool i början av 1960-talet där mina polare just kickat John Lennon och gett mikrofonen till mig istället med orden: Fuck him, you´re hotter! Ja tänk vad mycket roligt jag hade gjort. Men inte fan hade jag fått mer tid till tentaplugg...

Synd om dig...

2007-09-18T22:12:00.000+02:00

Det kommer rullande in likt sirap nedför en kuperad utförsbacke. Sakta men med orubblig säkerhet drabbar det en. Efter en viss punkt finns det ingenting man kan göra åt eländet. Nu gäller det bara att rida ut den huttrande stormen fylld av snor och frossa. Jag tror du håller på att bli förkyld...

Recordcollector, oh yes

2007-09-14T10:20:00.000+02:00

Jag kände härom dagen att det nog var dags att komplettera skivsamlingen något. Dessvärre för plånboken är det något som händer lite väl ofta. CDONs fraktfria 600 kronorsgräns gör att jag tillåter mig själv att handla för just 600 + några kronor till i månaden vilket då inte känns som speciellt mycket pengar. Men 600 pistoler ÄR rätt mycket pengar. Speciellt om ens största inkomst består av lånade medel från CSN. Dessutom hänger jag så ofta på mitt lokala utlämningsställe (inte systemet...) så att killen som jobbar där numera morsar på mig på stan.

Men man kan alltid ställa dessa 600kr i månaden i relation till andra utgifter. Till exempel: Jag snusar inte, jag röker inte, jag bygger inte modellflygplan eller spelar ishockey. Jag köper bara lite plattor då och då. Ah så, nu mår jag mycket bättre!

Dock knäcker jag mig själv ganska fort igen då jag kommer på att de där 600 kronorna i månaden inte innefattar andra skivinköp än de från just CDON. Crap...

Jag tror ändå att när vi väl står vid porten in till vår skapares eviga glädjerike så bestämmer han vem som får komma in där genom att se över personens skivsamling! Det gör att jag slipper trängas med Paris Hiltondiggare, Bert Karlsson och andra bubbelgumstuggare och istället får snacka senaste skivinköp med Jimi Hendrix, Bob Marley och Glenn Danzig! Förutsatt då att Gud har bra musiksmak. Annars går det åt helvete bokstavligt talat, vilket kanske inte är helt fel...

Dagens plattor:
Wolfmother - Wolfmother (fy satan du!)
Satyricon - Now, Diabolical
Bad Religion - Against the Grain (nyinskaffad komplettering)

Om genernas missar

2007-09-11T14:07:00.000+02:00

Jag älskar mina föräldrar och alla de egenskaper de givit mig genom sin uppfostran och har där ingenting att klaga på. Till exempel, att växa upp med Kåldolmar och Kalsipper som godnattsaga och rättesnöre har bara gjort mig gott. Tro mig! Däremot är jag förbannad på dem när det gäller en punkt. Varför kunde de inte gett mig gåvan att kunna teckna, rita och måla? Är det för mycket begärt? Fan, tänkt att kunna uttrycka sina känslor med hjälp av en pensel eller en bit kol på en uppspänd och svindlande vit duk. Att med några enkla men genialiska drag förvandla det vita till något fantastiskt man stolt kan rama in och ge bort till släkt och vänner. För tillfället befinner jag mig på den nivån att om någon ber mig rita en kurvig linje blir den istället lika rak som lille Adolf anhängares högerarmar, och vice versa. Till råga på allt passade de, mina föräldrar alltså inte nazisterna, på att ge mig min morfars (vila i frid) anlag för färgblindhet, så måla med färger är definitivt helt uteslutet vilket bevisades redan i årskurs 1 då jag kom hem med gröna hästar...

Men men, varför gråta över spilld mjölk? Man får helt enkelt vara kreativ på andra sätt. Men fan vad kul det vore...

Måndagen den 11 septembers musik går i JEFFERSON AIRPLANES tecken. Kopplingar till datumet någon?...

Veins

2007-09-10T19:46:00.001+02:00

have you heard about the tunnels?

they are building them

dark tunnels

they are making them longer

and deeper

they grow in size and length

inside us all…

Varför en Blogg? Om egots bevarande.

2007-09-09T13:19:00.000+02:00

Vari ligger tjusningen med en blogg och varför skulle någon vara intresserad av att läsa om vad jag har att säga och veta hur mina tankar vandrar? Det är lite det jag ska försöka ta reda på genom detta mitt första försök till en blogg. Min tes är helt klart att bloggar skrivs för bloggaren själv och dennes ego. Annars kan man ju lika gärna pränta ner sina tankar i en dagbok som man sedan lägger ovanpå de tidigare redan fyllda dagböckerna högst upp, längst in i garderoben. Men så ser alltså inte samhället ut nu för tiden. Nu finns ju the Internet med lika många möjligheter som grönakorts-landet i väst. Därför måste man, för sitt eget egos skull, skaffa sig en blogg för att hänga med och känna sig representerad och kanske få det där gröna kortet.

Å andra sidan, varför läser man böcker? Varför går man på teater? Varför tittar man på Idol? Jo, för att fly sin trista tillvaro och ta del av andras som verkar mer spännande och exotiska (Eller som i sista fallet, för att skratta åt människor som mobbas offentligt, för på tävä är mobbning accepterat). Så det kanske är därför människor också LÄSER bloggar, inte bara skriver dem. Så måste det ju vara för annars krossas ju min ego-tes redan innan jag ens kommit igång. För att bloggarens ego ska växa måste ju andra personer läsa texterna. Annars blir ju effekten motsatt.

Så jag ska göra ett ärligt försök men denna blogg. Min inställning, och det för bevarandet av mitt ego, är att läser två personer denna blogg så blir jag utomordentligt glad. Läser tio personer så kommer jag inte fatta någonting. Över tio… äh skärp er!

Ambitionerna är att skriva om vardagliga händelser. Ååååhhhh tänker läsaren (om någon sådan nu finns). –Han försöker bli en ny Seinfeld eller Kellerman. Nej det är inte det jag vill. På den här punkten är jag mer ödmjuk. Jag försöker bli datortidens och bloggarnas Dostojevkij! Trädtopparna ni vet…

Till nästa gång jag får tag på ett tangentbord: Här kommer söndagen den 9 september 2007s playlist:

Lars Demian - Man får vara glad att man inte är död

At The Gates - Slaughter of the Soul

Danko Jones - We Sweat Blood

Turbonegro - Retox

The Haunted - Hela rasket...

Ride On!